Rebeccas berättelse från Sydafrika

En berättelse från Sydafrika
I Jag vill inleda denna berättelse genom att tacka min värdfamilj Driescher, och Rotaryklubben Azalea, distrikt 9270. Min värdfamilj gav mig en helt fantastisk tid i Sydafrika, ett land som nu fångat mitt hjärta på alla sätt.

Jag reste helt själv ner, vilket bara det var en utmaning i sig. Jag, som bara rest med familjen tidigare befann mig nu helt själv på multinationella flygplatser som Kastrup, Charles De Gaulle och Johannesburg International. Jag tror aldrig jag varit så alert i hela mitt liv, som när jag var på de flygplatserna, och försökte hitta min incheckningsdisk eller gate.
Men jag klarade det, och på Durban Airport mötte min värdfamilj mig.  De mötte mig med ballonger och kramar. Jag förstod ganska snabbt att deras engelska var bra, bättre än min, och att det var ett utmärkt tillfälle att få öva upp detta språk.
Min värdfamilj bodde i en by utanför miljonstaden Durban, som hette Richmond. Deras farm hette Kenton farm, och var beläget på en kulle, vilket gav upphov till en helt underbar utsikt över ett, dock för tillfället, torrt landskap. Min värd mamma, Lynette blev som en extramamma, hon fixade och donade alltid. Hon jobbade inte, utan var hemmafru, så hon ägnade mycket tid i köket. Jag fick smaka på alla sorters sydafrikansk mat. De serverade mig allt ifrån torkade exotiska frukter, torkat kött och sniglar till det mest sydafrikanska man kan äta. Nämligen braai, det betyder barbeque på afrikaans och görs alltid på en öppen eld utomhus.

Tillsammans med mina värdsyskon, Natasha (som kommer hit senare i år) och Donovan, hennes äldre bror åkte vi en helg till familjens lägenhet i Margate. Där badade vi i Indiska Oceanen, åt gott och bara njöt av den afrikanska solen. Eftersom inga vuxna var i närheten kunde vi göra lite hur vi ville, tillexempel äta två efterrätter, göra hennatatueringar och sitta uppe sent på natten och lyssna på musik. Det var en riktigt rolig helg, där jag verkligen lärde känna dem.
Under min tid där nere fyllde Donovan 21 år, vilket är betyder att han är myndig. Detta skulle såklart firas på bästa sätt med god mat, släkt och vänner. Det var en utmärkt möjlighet för mig att träffa folk från andra delar av Sydafrika och utväxla ord med dem. Det var en väldigt rolig kväll!
En dag skulle Natasha, Katya (en sydafrikansk utbytesstudent som i höst ska till Belgien), Aurelie (den belgiska utbytesstudenten som bodde hos Katya), en tysk och en amerikansk utbytesstudent göra något som hette Fuffy-slide. Man transporterades mellan olika plattformar belägna ca 50 meter upp i luften med hjälp av en lina. Man satt i en sele som var fasthakad i denna lina som sedan släpptes fritt. Det gick rysligt snabbt då man hela tiden åkte neråt, men man kunde bromsa med en speciell handske som man placerade på linan. Det är svårt att förklara, men det var väldigt nervkittlande och så fruktansvärt vackert, när vi precis innan vi började stod på toppen av det djungelbeklädda berget.

Under tiden där nere åkte jag även på en safari med ungefär 50 andra utbytesstudenter, både Long-term och Short-term. Vi färdades med en buss i tio dagar runt i delregionen Mpungalanga. Det var jättestort för mig, att samlas så många människor från så olika delar från världen. Indien, Brasilien, Argentina och stora delar av Europa var representerat. Jag var dock den enda från Skandinavien, vilket var både kul och tråkigt. Kul, för att jag var unik och den enda som kunde lära dem svenska språket, svenska traditioner etc, men tråkigt då många gick tillbaka till sina modersmål och pratade det istället för engelska. Ofta var man i sina grupper, tyskarna för sig, sydamerikanerna för sig, osv. Då var det inte lätt att veta vart man skulle gå.
På safarin hade vi enormt kul, vi hade kuddkrig, vi lekte i poolerna, vi shoppade, vi såg vilda djur, vi skrattade och åt. En dag åkte vi båt och kollade på havsdjur och växter, två dagar var vi på safaristället, en dag åkte vi och shoppade lokala hantverk till våra nära och kära. Så klart spenderade man en och annan rand. Två dagar var vi på ett ”Feel good-center” där vi kunde beställa massage, manikyr, tanning eller rent av bara ville köra go-cart, spela paint-ball eller bada i en av deras pooler.
Djuren jag såg var hela ”The Big Five”, lejon, leopard, elefant, buffalo och noshörning. Vi såg även typiska afrikanska djur som zebror, giraffer, hajar, krokodiler, geparder, flodhästar, ormar och en hel dröse med antiloper.
Många människor säger att en afrikansk solnedgång är den vackraste solnedgången på vår jord. Jag är otroligt benägen att hålla med. Hur många foton jag än tog, hur mycket jag än vred på kameran och ändrade ljusinställningarna så kan inte en enda bild jag tog beskriva den skönhet som en afrikansk solnedgång har. Himlen var färgad i tjusiga färger med mjuka övergångar och mitt i alltihopa finns en svart skugga av ett savannträd. Någonstans vilar en zebra, och inte långt därifrån packar safarimedlemmarna ner sina kameror, sätter sig i fordonet och kör hem.

Jag kommer att sakna alla som var med på denna safari. Jag grät då min värdfamilj körde mig ifrån alla, jag ville bara sätta mig i bussen och köra till nästa äventyr, till nästa äventyr med alla mina nyfunna vänner. Jag hade verkligen en underbar tid de dagarna!
Jag är i kontakt med vissa av dem som var där, men långt ifrån alla. Jag hoppas vi har en reunion eller något liknande i framtiden, även om det kanske är svårt med tanke på att vi kommer från så skilda ställen.
Sista dagarna var jag lite dämpad, jag ville ju inte lämna Sydafrika och alla jag lärt känna där nere. Men till sist var det dags, och jag kan säga att det var en mycket ensam Rebecca som åkte hem. Jag saknar min värdfamilj så enormt mycket, de var verkligen en kanonfamilj! Jag saknar alla detaljer som gjorde vardagen där nere, tillexempel hundarna som alltid hoppade upp i sängen och väckte en, lukten av deras hus, men mest av allt, saknar jag Natasha!

Tack Rotary för att ni gett mig denna möjlighet. Tack för att ni ger andra ungdomar denna möjlighet. Jag skulle verkligen vilja att min bror åker på liknande resa och får uppleva vad jag upplevde. Ni har gett mig erfarenheter och upplevelser jag aldrig ska glömma. Ni har gett mig vänner och platser att återvända till. Ni har gett mig ett nytt land att älska.

Rebecca