Davids
berättelse från Roche Percee, Saskatchewan, Canada
Min resa började, som vanligt, på Arlanda flygplats kl 05.30.
Planet lyfte som planerat och min stora resa var påbörjad.
Jag mellanlandade i London och Toronto på min väg mot Regina
i Kanada. På Torontos flygplats så blev vi försenade
i ca 4 timmar pga av en åskstorm som låg ute över start-
och landningsbanorna. Tillslut kom jag sen äntligen fram till Regina
och träffade Travis Musselman, 17, och hans pappa Gary och vi åkte
bil i ca två timmar innan vi var framme vid huset i Roche Percee.
Familjen Musselman utgjordes av pappa Gary, mamma Leanne, Travis och hans
två yngre systrar Hanna och Nicole.
Gary jobbar som de flesta i den stora kolgruvan där man utvinner
kol ur gigantiska dagbrott med hjälp av stora grävskopor som
kan ta ca 100 kubikmeter i varje skopa!! Det är detsamma som 4 stora
Dodge van bilar. Leanne jobbar som sjuksköterska på sjukhuset
inne i den närliggande staden Estevan. Estevan är ingen stor
stad med bara ca 10 000 invånare och Roche Percee var ännu
mindre med bara ca 75 invånare, en ganska stor skillnad för
mig som bor i Nyköping som har 50 000 invånare.
Under min tid i Kanada så var det väldigt varmt, ca 40C, så
vi badade mycket, åkte vattenskidor med en rotarykvinna som heter
Judy Krall och hennes familj, träffade Travis släkt och vänner,
jagade, fiskade, och hade det jätte roligt.
Förutom klimatet så var bilarna en annan stor skillnad för
mig. De var större, fler och alla körde dem. I Saskatchewan
så kan man som i de flesta andra delstater ta körkort när
man är 16 år gammal men det kändes som om folk började
köra när dem nådde upp till ratten och man körde
till alla de ställen man skulle, man cyklade aldrig, och på
grund av det så var väldigt många människor överviktiga.
Roche Percee är ju en väldigt liten by så det fanns inte
så många sevärdheter förutom att indianerna en gång
i tiden var bofasta där och deras grottor finns fortfarande kvar
i den porösa stenen där de karvades ut för hand.
Vi var ju i Sverige med och här paddlade vi, jagade, fiskade kräftor,
var i Stockholm m.m. Nått annat som var bra var att kunna träna
på engelska i 6 veckor innan skolstarten också!
Jag vill tacka alla som har hjälpt mig och gjort den här resan
möjlig och jag hoppas att många fler åker på en
utbytesresa som jag gjorde!!
David, oktober 2006