Det började när jag läste i Spegeln att man kunde ansöka till Rotary om ett sommarutbyte. Jag tyckte att det lät som ett jätteroligt sätt att tillbringa sommaren. Snart var det bestämt att jag skulle tillbringa två veckor hos Laia och hennes familj i Barcelona och efter det skulle Laia följa med och bo i min familj två veckor.Eftersom jag tycker jättemycket om spanska så blev jag väldigt glad att jag skulle få åka till Spanien. Innan själva resan pratade Laia och jag mycket med varandra på msn, när det var dags för avresan var jag förvånad över att jag inte var nervös. Det var först när planet blev försenat en halvtimme som nervositeten började spöka. Jag började få för mig att Laia inte skulle orka vänta en halvtimme extra men naturligtvis stod hon i ankomsthallen med sin mamma och var väldigt glad att jag äntligen hade kommit. Fast att vi aldrig hade träffats förut kändes det som om hennes familj tog emot mig med öppna armar och allt blev precis så bra som jag hade föreställt mig.
Varken hennes mamma eller lillebror kunde prata engelska så det blev en väldig omställning med all spanska, fast om de inte hade blivit så hade jag aldrig lärt mig lika mycket spanska som jag nu gjorde. Överallt talade de spanska och jag blev väldigt förvirrad för de pratade inte bara spanska utan väldigt snabb spanska. Laia, hennes mamma och lillebror bodde i ett trevånings-radhus tio minuter från centrum med tunnelbanan. I deras hus var alla rum förhållandevis små men mysiga.I huset mitt emot Laias bodde hennes mormor och morfar, det var kul att se hur bra kontakt de hade med varandra. När Dolores, Laias mamma, jobbade var hennes mormor hemma och tog hand om Laia och Genis, hennes bror.
Varje dag var en chans för mig att se något nytt och spännande i Barcelona, och Laia tog verkligen varje chans hon fick att visa alla storslagna byggnader som finns i Barcelona, och det finns många av dem. Vi hade alltid något på gång så någon tid för hemlängtan fanns inte, vilket var väldigt skönt.
En av de största förändringarna var matvanorna. I Laias familj åt de knappt någon frukost, kanske en bit sockerkaka och kaffe vid 9, sen åt de lunch vid tre och kvällsmat vid tio på kvällen. De första dagarna var jag hungrig hela tiden och när vi väl åt var allt friterat vilket jag inte tycker är så gott.
Efter ett par dagar märkte jag att jag började förbättra min spanska. Jag förstod mer och mer av vad folk sa på gatan och vad Laias lillebror egentligen sa till mig. Det var roligt att märka skillnad efter så kort tid. Allt eftersom jag kunde prata mer med familjen började vi spela familjespel som monopol tillsammans, något som de aldrig skulle ha gjort om inte jag hade sagt att jag ville det. Genis tyckte att det var så roligt att efter vi spelat första gången tjatade han hela dagarna om att vi skulle spela igen.
Ett ställe som gjorde ett särskilt intryck på mig var fontäner utanför ett museum som några kvällar i veckan hade en helt fantastisk uppvisning. Fontänerna sprutade vatten på olika sätt så det såg ut som om vattnet dansade, samtidigt färgades det i olika färger med hjälp av ljus, dessutom fanns det en sångare som sjöng och hela upplevelsen blev nästan magisk.
Det är roligt att se hur bra vänner man kan bli på bara två veckor. När jag och Laia skulle hem till Sverige var stämningen sorgsen för jag ville inte riktigt lämna Laias familj och de ville inte att jag skulle åka. Det kändes mer som att jag hade varit där i fem dagar än en vecka.
Jag tycker inte så mycket om att flyga och det kändes som en lättnad när vi stod i Danmark och möttes av mina föräldrar som glatt stått och väntat på oss. Hemma var allt som vanligt och det kändes helt naturligt att Laia också var där. Det var en fantastisk chans för hela familjen att öva sin engelska med henne.Hon var förbluffad över hur duktiga alla svenskar var på engelska för det var så stor kontrast till Barcelona där ingen kunde någon engelska.Det kändes lite annorlunda att helt plötsligt prata engelska med sin familj efter att ha pratat uteslutande spanska i två veckor.
Vi tog med Laia till Lund och Malmö för att visa henne en skånsk ”stor stad”, även om det inte på något sätt kunde mäta sig med Barcelona var det kul att se för när man visar upp en stad så ser man själv på den på att annat sätt. Det blir lite som att vara turist i sin eget land.
Vi ville också visa Laia den lantliga delen av Skåne så vi tog med henne till bl.a. Ale stenar, Stenshuvud, red Islandshästar, paddlade kanot, cyklade dressin och besökte Skånes Djurpark med sina typisk nordiska djur. Det var första gången hon såg lodjur, älg och björn livs levandes. Jag upptäckte att när vi åkte runt med Laia för at visa upp allt Skåne hade att erbjuda gjorde hela familjen fler saker tillsammans som vi inte hade gjort om inte Laia varit här.
Det var väldigt roligt att se att hon uppskattade allt vi hade att visa henne, även om vi bara tog med henne ut med hunden när det regnade var det en unik upplevelse för henne. När jag bad Laia beskriva Skåne sa hon att hon tyckte allt var grönt och platt.
Rotarys möten var tyvärr inställda när Laia var här men hon fick en upplevelse med Rotaryklubb Staffanstorp ändå. Nils-Ove tog med mig, Laia och min syster till Köpenhamn där vi såg staden från vattnet med en kanalbåt. Vi såg även när vakterna avlöstes vid drottningens slott och åt smörrebröd.
Vi tillbringade två underbara veckor i Sverige innan det var dags för Laia att åka hem. På flygplatsen i Köpenhamn bröt tårarna fram för första gången sen vi kom till Sverige och känslorna var blandade. Jag visste att jag skulle träffa henne igen men jag visste inte hur lång tid det skulle dröja.
Detta har varit den bästa sommaren i mitt liv och jag har växt enormt som person på detta sommarutbyte. Än en gång vill jag säga stort tack till Rotary för att ha gjort detta möjligt för mig!
Anna
